I morse gav vi oss iväg för att besöka SOS Barnbyar här i N’Djamena. Vi visste vart vi skulle men hade ingen aning om hur de skulle ta emot oss. Tack vare vår tolk kunde vi presentera oss och berätta vilka vi var och varför vi var där. Väldigt ofta är vi helt beroende av våra tolkar och det är riktigt bra att de finns!
Vi blev mycket väl mottagna och föreståndaren tog emot oss och visade oss runt. I byn fanns 12 ”mammor” som hade hand om 10 barn var. Alltså var det i normalfallet 120 barn där. Barnen kan komma från riktigt fattiga famlijer som inte kan ta hand om dem, de kan också vara övergivna föräldralösa. En liten tjej som nu var 2 år hade blivit lämnad utanför när hon var 7 dagar gammal.
Det fanns utbildade socionomer som hade ansvar för att kolla upp vilka barn som har behov av att komma dit. Utbildade ekonomer ansvarar för ekonomin. Allt kändes väldigt välorganiserat och mycket seriöst.
Det fanns skola på området och där gick alla barnen, de minsta i motsvarande förskola. Dessutom kom det dit ca 180 barn från närområdet som fick sin skolundervisning där. Nu var det stängt och skolorna öppnar igen i september efter regnperioden.
En vårdcentral fanns där också och de hade ett stort upptagningsområde. Flera hundra per dag passerade där och blev undersökta för olika sjukdomar. De hade ett labb där man kunde kolla efter malaria och andra sjukdomar. När det strejkades inom vården i N’Djamena förra året så kom det massor av människor hit för att få hjälp. Föreståndarens fru födde barn på vårdcentralen förra året pga. strejken. Även här så var det malaria och diverse infektioner i luftvägarna som var de vanligaste sjukdomarna.
Enligt föreståndaren så fungerade det mycket bra med invånarna runt omkring barnbyn och det fanns samarbete och integration. Detta arbete bedrevs genom regelbundna möten och det faktum att skola och vårdcentral var öppen för alla.
Jag visste inte mycket om SOS Barnbyar innan, men efter att sett det konkreta arbetet på plats så är jag imponerad och känner förtroende för organisationen. Jag kan varmt rekommendera alla att gå in på deras hemsida och där kan man läsa om bl.a. barnbyn i Tchad och andra länder och man kan få reda på hur man kan hjälpa genom sina gåvor.
När ni läser detta är jag troligen hemma i Ystad på ledighet. Ska bli skönt att få en paus från Afrika och andas lite frisk luft i Skåne. Jag hinner inte träffa er alla under ledigheten, men det hoppas jag ni har förståelse för.
/En ledig Jesper hemma i Ystad 
{ 4 kommentarer… läs dem nedan eller lägg till en }
Jaså, du är hemma! Det är jag också – i fyra dagar. Idag var Helena och jag på en gudstjänst i hennes hemkyrka S:t Hans här i Lund, där det var förbön för oss. Väldigt fint var det. Apropå det du skriver om kolleger från andra kyrkor, passar det bra med dagens tema ”enheten i Kristus” som en tidigare ”ung i den världsvida kyrkan”-stipendiat, nämligen min SKUL-kompis Marta som läser teologi, predikade om.
På onsdag kväll bär det av för min del….
Ha det så bra trots att det tycks vara regnperiod även i Skåne!
Hej!
Vad kul att du besökt en av våra barnbyar och att du tyckte om vår verksamhet. Välkommen igen!
Niki Westerberg
SOS-Barnbyar Sverige
Det var ett mycket intressant besök på er barnby här i N’Djamena! JAg blev positivt överraskad hur av hur mycket man samverkade med det omkringliggande samhället och hur många barn som använde skola och sjukvård som var knutet till barnbyn. Blev imponerad av arbetet och önskar att fler hade fått möjligheten att uppleva och se en barnby i verkligheten!
/Jesper
Hej Jesper…
Skrollar lite på din blogg och detta fastnade naturligtvis. Tack för ”berömmet” i början – bra att man var behövd:D
Undrar om du tog några kort från SOS?? Jag skulle isf jätte gärna ta del av dom – jag hade ju fullt upp med att prata så det blev inga foton! Det var verkligen en positiv upplevelse! Kramar!!