Söndag 20 juli – Andra söndagen i missionen

 Vad har hänt undrar ni? Det undrar jag också faktiskt… Under tisdagen och onsdagen var det mest väntan på att åka till Abéché som ligger i östra delarna av Tchad. Här finns de flesta svenskarna och de är förlagda i utkanten av Camp Stars. Svenskarna kallar sin camp för Camp Neptun men går även under smeknamnen Camp smuts och Camp outsider. Här finns svenska kockar ett tag till och det är väldigt välordnat för att vara en landbit med sand.

Diket fylls med vatten vid regn! Här trivs grodorna! 

Jag kom hit i torsdags efter en intressant flygtur. Det var en mild variant av taktisk flygning den sista biten in mot Abéché. Några extrema svängar innan landning… Tur att de inte flög så under hela sträckan.

Så kan man se ut innan en flygresa… Det var varmt!

Sen jag kom hit har jag försökt lära mig rutinerna här och lära känna människor. I fredags kväll hade vi vår första Quiz (frågesport). Emma som är Travel hade fixat ett grymt vandringspris i form av en kamel med EUFOR-märke på sidan. Detta pris ska gå runt till vinnarna som i sin tur får skriva frågorna till nästa vecka. Det verkade uppskattat och nu kör vi på med quiz både här och i N’Djamena varje vecka.

Igår var jag och åt lunch med de franska religiösa företrädarna, en katolsk präst och en protestantisk präst samt en muslim. Det var intressant och kul att höra hur de jobbar och ser för möjligheter och hinder. Det planeras ett möte med alla präster i EUFOR och det ska bli riktigt roligt om det blir av innan jag åker hem.

Senare på eftermiddagen åkte jag med mina kollegor till ett barnhem/fritidsgård/vårdcentral som drivs via en Schweizisk organisation. De har bibliotek och fritidsgårdsverksamhet för barn i olika åldrar. Dessutom är de två utbildade sjuksköterskor som vårdar barn som fötts för tidigt och tar hand om barn vars mamma kanske dött i samband med förlossningen. Barnen här som förlorar sin mamma vid förlossningen riskerar att begravas tillsammans med mamman… Helt galet! En utbredd tradition är att man inte ger barnen riktiga namn innan 2 års ålder för det är först då man kan vara någorlunda säker på att barnet kommer klara sig.

För ett antal månader sedan var det en skandal här i Tchad där barn blivit kidnappade och skulle smugglas ut ur landet men det stoppades. Det stället jag var på igår tog sedan hand om barnen och såg till att de återförenades med sina föräldrar. Det hela var en konstig historia berättade de igår och alla hade ljugit för alla och det hade utlovats utbildning till barnen, men man sa aldrig att de skulle adopteras bort. I sin tur skickade då de rika i samhället här sina egna barn och inte några föräldralösa barn.

Här bodde barnen efter skandalen innan de fick återvända hem.

I och med att det nu är regnperiod så var det väldigt låg aktivitet på stället, men ett tvillingpar vårdades där. De hade fött 3-4 veckor för tidigt och var så små… men det gick åt rätt håll och de mådde bättre och bättre. Det var riktigt tungt och gripande att se detta och mina drömmar i natt ägnade sig åt att bearbeta mina upplevelser.

I övrigt är Abéché en väldigt lantlig stad med bara grusvägar och mängder av boskap, åsnor och annat som springer runt längs och på vägarna. Det är som att förflyttas till ett annat århundrade och man tror inte att man är på samma planet. Vi åkte gamla franska militärjeepar igår och bara det var en upplevelse. Att vi dessutom höll på att köra på en åsna som skenade var ju udda och lite skrämmande. På väg ut till Abéché var det några några ungar som hotade kasta sten mot vår bil och snacka om att fransmännen blev tokiga… De rusade ut och skrek åt dem och jagade dem… När allt lugnat sig så pratade de stillsamt med en av pojkarna och förklarade vilka vi var och hur farligt det är att kasta sten så… Undra om det hjälper?!?!

Ikväll är det gudstjänst nr 2 i Tchad och denna gången är det matsalstältet här på Campen som får stå som värd. Det kommer bli en enkel tillställning med lite musik, någon text och lite funderingar. Sen ska vi ha ljuständning och jag funderar på att upprätta en bön/tankebok där man får skriva vad man känner för. Får se vad det blir…

Vi hörs och ses i en dator nära dig!